Mat & Sed.
I Sverige äts det en hel del ägg, ungefär 200 stycken om året per person brukar man räkna med, det blir drygt 1,8 miljarder tillsammans. Under de senaste fem åren har vi dessutom bara ätit fler och fler. Under påsken dubblas konsumtionen och som mest äter vi på påskafton. Men det är inte bara i Sverige som det äts ägg om påsk, utan det är en vana spridd över hela världen. Det finns ingen ensam förklaring till att just ägget fått en särställning under påsken, det finns flera. Det är en kombination av kristen symbolik, katolsk kvarleva och naturens förutsättningar....Läs mer »
Mat & Sed.
Så här i juletid ligger det ett tjockt dofttäcke över Sverige. Varthän vi än vänder oss kan vi nästan ana spåren av saffran i luften. Nu är det nämligen inte bara vintertid utan även lussekattetid. Dessa snirkliga vetebullar med saffran har en lång och snårig historia bakom sig och en salig röra av oknytt, lyx, sorg och vidskepelse kantar deras väg. Men låt oss börja med dagen då lussebullarna är oss helt oumbärliga - Lucia....Läs mer »
Mat & Sed.
Under större delen av historien har det sett mer eller mindre likadant ut när det gäller mjölk och människor i Norden. Mjölken var extremt viktig, men den färska mjölken användes ytterst sällan. Som vi sett i del 1 av denna krönika var mjölken, till skillnad från idag, mest nyttjad vid festliga tillfällen samt till sjuka. I övrigt förädlades den till ost, smör, mese och syrade varianter för att lättare kunna förvaras över tid och/eller säljas.
Detta kom att förändras när Sverige gick från jordbruksnation till industrimonster och vi vände oss till vad man ansåg vara det mest fullkomliga av alla näringsmedel och under 1900-talets gång skulle svenskarna bli alltmer övertygade om det rationella, det effektiva och det självklara i att dricka mjölk. Inte nog med att den kunde rädda oss från svält och sjukdomar, den passade väl in i industrialismens våta drömmar om teknisk framgång. ...Läs mer »
Mat & Sed.
Kräftor har simmat i våra vatten sedan länge men det var inte förrän på Gustav Vasas tid som vi började äta dem och då bara de högre stånden. Vanligt folk såg på skaldjuren med misstänksamhet. Vår tradition med kräftskivor i augusti är ett ännu nyare påfund och något så oromantiskt som ett resultat av svensk lagstiftning.
Begynnelsen och Bibeln
Skaldjur av olika slag har ätits i alla tider och vi vet att romarna under antiken gärna åt havskräftor. Dock var det först under medeltiden som flodkräftan började bli populär och detta mycket tack vare att de europeiska klostren under fastetid, då man inte fick äta kött, så smått utvidgade begreppet ”fisk” till att innefatta allt från kräftor och krabbor till...Läs mer »
Mat & Sed.
Så viktig är mjölken för den svenska kulturen att när den på något vis hotas slåss vi med näbbar och klor för att försvara den och vår rätt till den. Att vi ser oss själva som mellanmjölkens förlovade land, där en normal, rationell människa dricker mjölk är ett resultat både av en djupt rotad tradition där mjölk och dess produkter varit både livsviktiga och lyxiga, samt av ett väl genomdrivet propagandamjölkmonster i modernare tider.
Historien om svenskarna och mjölken är en knepig sådan, en trasslig, passionerad affär som hur man än vrider och vänder på den alltid får någon att bli upprörd, eller till och med i stämningstagen. Det är därtill en tämligen lång och intrikat sådan, varför denna krönika är uppdelad i 2 delar. Låt oss börja med att skölja ned det första glaset mjölk med dess äldre historia. ...Läs mer »
Mat & Sed.
En gång om året börjar vi i detta land nästan hysteriskt trycka i oss små runda vetebullar fyllda med mandelmassa och vispgrädde. Detta kan te sig som en ganska underlig vana, men bruket går långt tillbaka i historien till en tid då svenskarne ännu var katoliker.
...Läs mer »
Mat & Sed.
Lagom till december dyker de upp som änglar, grisar, gubbar och gummor med sirliga utsmyckningar eller helt nakna – pepparkakorna. De går att hitta året runt, men det är nu, till jul, som de blir ett måste och det är till denna tid som de idag är starkt knutna, men som med så många av våra traditioner och vanor började pepparkakan på en helt annan plats än julfikabordet....Läs mer »
Mat & Sed.
I början av november, rättare sagt omkring den elfte, sätter sig vårt lands sydligaste invånare till bords för att under några timmar frossa sig igenom en gåsamiddag. Idag ses detta som en typiskt skånsk tradition, men så har det inte alltid varit. Den skånska seden är faktiskt inte skånsk utan tog sin början med ett franskt helgon från Ungern....Läs mer »
Mat & Sed.
En frasigt varm, nybakad croissant kan få vilken kaffesmuttande fikanjutare som helst att få något frireligiöst i blicken – i synnerhet om personen ifråga är fransos. På senare år har den lilla hornliknande halvmånen blivit allt vanligare även här på nordliga breddar och idag kan man hitta den hos nästan vilken kioskkedja som helst.
Croissanten är ett bakverk svept i en rigid mytdimma och de flesta som tillfrågas kring dess ursprung brukar helt felaktigt börja svamla om Ottomaner och Marie-Antoinette. Den frasigt flotta croissanten är mycket yngre än så, och ändå inte.
...Läs mer »
Mat & Sed.
Potatis, tatis, potät, pantoffel, tartuffel, kartuffel, kartoffel, knudor, knöl, pärer, päror, jordpära, jorpär, jopp, jordäpple, joräppel, joläpplon, nolor, prållor, plugg…
Kärt barn har många namn heter det ju, och om det är sant så är potatisen verkligen älskad. Över hela landet finns olika namn i olika versioner och uttal i en salig röra. Inte bara i den otaliga mängden namn kan man se spår av vår kärlek till knölen, utan även ordspråk och talesätt ger en fingervisning om hur djupt potatisen rotat sig i oss. För vad vore livet utan orala bilder som att ha satt sin sista potatis, en het potatis, inga ben i potatisen, en smörklick på het potatis eller som en säck potatis.
Den lilla knölen hade en trög start i vårt avlånga land, men när den väl vann vårt hjärta blev den också en del av folksjälen....Läs mer »
Mat & Sed.
Så här när våren är kommen är det inte bara människan som är på gott humör, nu börjar även laxen att leka.Fisk har varit en del av vår diet i alla tider, även om typen av fisk har varierat beroende på landsända. Viss fisk har man dock funnit överallt, däribland laxen – den kanske genom tiderna mest uppskattade fisken. Laxen verkar i forna tider ha funnits i överflöd och i bland annat Halland och utmed Norrlandskusten kan vi läsa i tjänstestadgar att tjänstefolk lovades att inte behöva äta lax mer är fyra gånger i veckan....Läs mer »
Mat & Sed.
Varje december bälgar svensken i sig omkring 50 miljoner liter julmust. Stolt slår vi de amerikanska läskedrycksjättarna på fingrarna, likt David kastade sten på Goliat, med vårt skummande svarta guld så snart det lackar mot jul. Om och om och om igen. År ut och år in.
Få kan tänka sig en jul utan julmust. Dess lyckosamma historia kantas av öl, motböcker, mineralvatten, jultidningar, läsk och hemlighetsmakeri. Sanningen är den att varken julmusten eller dess läskiga konkurrenter skulle ha existerat vore det inte för en svensk uppfinning – den konstgjorda kolsyran. Vår julmusthistoria tar sin början för många hundra år sedan när svenskarna började dricka brunn......Läs mer »
Mat & Sed.
Kardemumma är en krydda som vi tar lite för givet här i Sverige. Vi tänker inte så mycket på den, men om någon skulle ta bort den ur våra bakverk, glögg och ostkakor ja då skulle det nog knorras ordentligt hemma i stugorna. Till skillnad från övriga världen konsumerar vi svenskar enorma mängder kardemumma och blir slagna blott av arabländerna i mellanöstern som gärna kryddar sitt kaffe med den. Men just det där med att ha den i bakverk som vi är så förtjusta i, det är vi i stort sett ensamma om....Läs mer »
Mat & Sed.
En av svenskarnas favoritkryddor sedan många hundra år tillbaka är en bark, men en exotisk bark som får oss alla att känna oss trygga och lugna och ger oss oftast ett leende på läpparna. Framförallt ler vi när barken males och bakas in i ett fluffigt sött vetebröd och serveras med ett glas mjölk, ja då minner den direkt om varma kök och bullbakande mammor och vi blir så där barnsligt förtjusta och vill ta en bulle till. Dock var det inte riktigt med bullar som kanelens historia började....Läs mer »
Mat & Sed.
Från det att sommaren bjuder på sina första späda kantareller till att första snön lägger sig över landet kan man se dem: Svampplockarna. Utrustade med knivar, korgar och gummistövlar vandrar de med nedböjda huvuden genom skog och mark med en aldrig sinande entusiasm. Svenskarna är ett svampälskande folk som trotsar myggor, huggormar och älgar i jakt på skogens skatter. Så har det dock inte alltid varit....Läs mer »
Mat & Sed.
Vare sig vi behöver piggas upp om morgonen, hastar till jobbet, går på kalas eller avnjuter semestern i bersån så är det vår ständige följeslagare - kaffet. Denna mörka, bittra dryck som till en början enbart kunde avnjutas av de riktigt rika är idag en dryck för alla. Genom historien har den fnysts åt, använts som medicin, varit förbjuden, blandats ut, missbrukats, förfalskats och älskats. Men låtom oss börja från början....Läs mer »
Mat & Sed.
Flottyrkokta bakverk som munkar är något av det äldsta och godaste vi har, men att fritera sig till kakor och bullar kan för oss som är vana vid moderna spisar, ugnar och bake-off te sig lite avigt. Har man dock inte tillgång till allt det är smält fett förvånansvärt enkelt att tillaga mat och bakverk i. Allt som behövs är en eld och något slags kokkärl. Och gott blir det! Friterade bakverk har sedan långt långt tillbaka i tiden haft en självklar plats i våra hjärtan även om våra gamla svenska varianter idag trängts undan något av amerikanska vrålåk....Läs mer »
Mat & Sed.
Idag är lakrits en av svenskarnas absoluta favorit godisar. En del föredrar söt lakrits, andra salt, vissa lakrits spetsad med chili eller peppar, somliga vill ha fin dyr lakrits, andra är mer än nöjda med finlandsfärjevarianten. Varje år smäller vi lyckligt i oss ungefär 1,5 kilo lakrits per person. Lakritsen och dess vapendragare salmiaken har dock under årtusendena först och främst varit älskade och välanvända läkemedel....Läs mer »
Mat & Sed.
Varje år äter vi svenskar drygt 8 kilo pasta var och vi älskar det. De flesta av oss har dock en bild av pastan som inte riktigt går ihop. Å ena sidan ser vi den som en inkräktande italienare som bara på senare tid blandat sig i det svenska köket, å andra sidan anser vi den vara en oumbärlig del av den svenska husmanskosten. Bilden må vara kluven och till synes är delarna oförenliga, men sanning å säga är de faktiskt inte det....Läs mer »
Mat & Sed.
Som det matglada folk vi är ser vi gärna till att fylla våra högtidsdagar med mat och godsaker, även långt efter det att vi i egentlig mening upphört att fira dem. Nu står Marie Bebådelsedag för dörren – dagen då Jungfru Maria fick besök av ängeln Gabriel som meddelade att hon väntade Guds son och dagen då svenskarna gräddar våfflor som galningar...Läs mer »
Mat & Sed.
Pizzan är en yngling i det svenska köket och har snabbt blivit en så pass stor favorit att det numer finns en pizzeria i minsta by runt om i landet. Att den pizza vi känner idag med en bröddegsbotten toppad med tomatsås, ost och lite annat gott gräddat i en stenugn stammar från Italien är vida känt, men trots det är detaljerna i dess historia...Läs mer »
Mat & Sed.
Svenskarna är ett kaffedrickande folk och har varit så sedan kaffet dök upp här hemma för många hundra år sedan, men i skuggorna har hela tiden en annan varm dryck stått på lur. En dryck som i vårt land under historiens lopp främst njutits av de absolut rikaste men som under det senaste halvseklet vunnit allt mer mark – teet....Läs mer »
Mat & Sed.
Sushi är en av svenskarnas senaste förälskelser på matfronten. För fyrtio år sedan visste vi knappt vad det var, nu har det blivit vardagsmat och sushirestaurangerna blir bara fler och fler. Trots att vi här i kalla norden nyss upptäckt den har sushin många många hundra år på nacken och dess historia börjar tvärt emot gängse tro inte i Japan....Läs mer »
Mat & Sed.
Här brukar vi i vanliga fall dyka ner i matens mystiska värld för att upptäcka hur maträtter, råvaror, drycker eller traditioner tätt knutna till mat har vandrat genom tiderna fram till oss. Det finns en trygghet i att det vi äter och dricker andas historia, idéen om att "man alltid har ätit det här" ger oss ett slags lugn även om den maträtt vi äter idag kanske inte alltid liknar samma maträtt för trehundra år sedan. Med nya tider kommer nya sätt att göra gamla saker. Det finns något betryggande i matens kontinuitet även då den långsamt förändras med oss. Men det finns också andra konstanter när det kommer till mat, nämligen de som lagar och serverar oss den då vi inte själva alltid orkar eller vill stå vid spisen - restaurangerna, källarna, krogarna, kaféerna. Lite då och då mellan mat- och dryckeshistorierna kommer vi därför att titta närmare på utskänkarnas historia och se vad de har att berätta och vi ska börja med den äldsta överlevaren av dem alla - Den Gyldene Freden....Läs mer »
Mat & Sed.
Smör och margarin är ofta på tapeten i vårt avlånga land, vare sig det gäller priserna, fetterna eller dieterna. Ena månaden står smöret i centrum, andra månaden margarinet. Denna besatthet av fett, som nästan enbart slås av vårt notoriska väderprat, går långt tillbaka i tiden och har sina naturliga förklaringar.
Sommar och Sol
Så snart människan slutade jaga...Läs mer »
Mat & Sed.
Vare sig vi vill svärma för vår älskade kring alla hjärtans dag eller skämma bort oss själva, vare sig det är jul eller påsk, vare sig vi till lyxa till det lite grann eller bara muntra upp oss finns det en gemensam nämnare, en sak vi vänder oss till, en sak som ligger oss och våra gommar närmast om hjärtat – chokladen!...Läs mer »
Mat & Sed.
När vi ringer in det nya året eller markerar stora livskeden gör de flesta av oss som sig bör vid sådana festliga tillfällen och skålar oss hesa med Champagne. Detta bubblande vin har generation efter generation använts vid högtider och festligheter och dess popularitet bara ökar och ökar....Läs mer »
Mat & Sed.
Pepparn är idag svenskens vardagskrydda näst saltet och på nästan varje restaurangbord finner vi ett pepparkar så att vi kan mätta vår lystnad utifall att kocken inte kryddat nog.
Alexander den Stores långa peppar
Den idag vanliga svartpepparen kommer från busken Piper Nigrum men det var dess bror långpepparen, Piper Longum, som först blev populär. Långpepparen är till skillnad från andra pepparsorter starkare och har en lite annan arom. Det var denna peppar som Alexander den Store mötte i Indien och tog med sig tillbaka till Europa där den genast blev på modet...Läs mer »
Mat & Sed.
Brännvinet har haft sin självklara plats till vardags och till fest, för att avsluta affärer, för att få god skörd eller för att bota sjukdom. Idag har det fått konkurrens av allehanda andra drycker och kontinentala vanor, men vi finner det fortfarande stolt på våra största festbord och naturligtvis nu till midsommar.
Pulvermakaren och Flaskedragaren
Brännvinet kom till Sverige under 1400-talet, förmodligen via de tyska köpmännen, och var då såsom namnet skvallrar bränt vin, d.v.s. destillerat vin. Till en början användes det inte till att dricka utan i kruttillverkning då salpeter, kol och svavel fuktades med spriten. Legenden berättar att det var Tydeke Pulvermakare, Stockholms kruttillverkare, som i slutet av 1400-talet smakat på krutingrediensen och funnit den tämligen stärkande. Han ska då ha berättat om vätskan för sina vänner och vips spreds bruket att ta sig...Läs mer »
